Vårt patetiska liv

Läste B's inlägg nedan och herregud vad HON känner sig själv bra.
Sådär är hon verkligen.
Jag har många sms från denna fröken om ditten och datten och oftast avslutas smsen med: Vad faaan tänkte jag med?!

Hon kör på med sitt You go girl, och Man lever bara en gång.
Hon är galen.
Det kan bli så himla fel. Ibland rätt. Bara ibland vill jag nog ändå säga.
Men i längden funkar det ändå för henne. För visst hon ältar, hon ältar ända ner till valet av glass. Men när valet väl är gjort säger hon inte ett pip. När hon förstått vilket misstag hon begått så dunkar hon huvudet i väggen en gång och så går hon vidare.

Jag.. däremot..
I min skalle finns det inte så mycket You go girl! Inte heller One life One chance.
Jag brukar säga att bara för att B har One life One chance tatuerat i huden så ska jag göra lika. Men istället ska det stå Many lifes Many chances.
När jag gjort ett dumt val dunkar jag huvudet i väggen i dagar. Sen kan jag acceptera och rycka på axlarna. Så lär jag mig en läxa.

B, hon har fan aldrig lärt sig en läxa. Hon kan göra samma misstag om och om igen. Men det måste ju ha att göra med att hon bara dunkar huvudet i väggen en gång. Inte mer.
Jag vill inte behöva stå och banga huvudet i flera dagar. Orkar inte det.

Jag tror stenhårt på flera liv.
Har inte bråttom med nånting egentligen.
Men man kan ju aldrig vara säker.. Därför gör man misstag då och då.

Ja, vi är rätt olika.
 
/F